Föräldragrupper

Samarbete med skolan

Föräldrar är de viktigaste personerna i barns och ungdomars liv. Samtidigt tillbringar barn en försvarlig del av sin vakna tid i skolan. Det är därför önskvärt att hem och skola samarbetar, utbyter information och på olika sätt tillsammans strävar efter att barnet skall få så goda förutsättningar som möjligt för att lyckas med kamratrelationer och skolprestationer.

Samverkan
Det ser givetvis olika ut i olika familjer men generellt kan man se att föräldrar är mer engagerade i barnens skoldag när de går i förskolan och i grundskolan tidigare år. När barnen är små pågår det ofta samtal i hemmet om vad som händer i förskolan och skolan. När barnen växer upp minskar ofta föräldrarnas insyn i verksamheten. Barnen blir mer kortfattade när de beskriver vad som har hänt i skolan. Många föräldrar upplever att det är svårt att få veta vad som händer i skolan och en del föräldrar upplever dessutom att det känns svårt att ta kontakt med skolan. För vissa föräldrar försvåras kontakten med skolan av att de bär med sig erfarenheter från den egna skolgången, då skolan kanske var en mer sluten verksamhet. Skolan har dock under de senare decennierna blivit ålagd att informera föräldrar som vad som händer i skolan. I läroplanen står det exempelvis att lärarna skall ”samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation”.

Samverkan innebär inte bara att föräldrar har rätt att ta del av information utan även att föräldrar skall ha möjlighet till inflytande över beslut som påverkar barnets skolgång. Detta framgår av läroplanen. Utvecklingssamtalen utgör en slags formaliserad samverkan. Dessa ska äga rum minst två gånger per år. Under detta möte diskuteras bl.a. barnets individuella utvecklingsplan. Denna plan skall vara ett sätt för barn, föräldrar och lärare att tillsammans formulera vad var och en skall göra för att barnet skall få så bra förutsättningar som möjligt för att uppfylla målen i skolan. Utvecklingssamtalet skall alltså inte ses som ett möte där läraren avrapporterar hur det går för barnet i skolan. Föräldrar och barn skall under detta möte kunna påverka hur barnet skall kunna uppnå målen.

I stort sett inga frågor är så oviktiga så att det är onödigt att kontakta skolan och lärarna. Ett samtal till läraren om (exempelvis) matsäckens innehåll inför en utflykt kan dessutom vara ett bra tillfälle för att uttrycka vad man är nöjd med eller mindre nöjd med. Tänk bara på att lärare, precis som alla andra, helst vill bli kontaktade på arbetstid. Ta reda på när det är lämpligt att ringa. Eller varför inte skicka ett mejl? Fördelen med detta är att mottagaren själv väljer när den vill läsa.

Ett annat sätt att samverka med skolan och få information är att engagera sig i barnens läxor. Skolan informerar gärna om vilka läxor barnen har och till vilka dagar läxan skall vara klar. Som förälder kan man hjälpa barnet med läxorna och på så sätt få information om vad barnet arbetar med i skolan för tillfället. Genom att hjälpa barnet med läxorna signalerar man dessutom att skolans verksamhet är viktig.

Att ge skolan synpunkter och kritik
Skolan har ansvar för att utbilda barnen till kritiskt tänkande individer. Det är även klokt att, som förälder och barn, förhålla sig kritisk till skolans verksamhet. Det finns mycket i skolan som saknar forskningsstöd och många inslag i skolans verksamhet baseras på tradition snarare än kritisk granskning av hur skolans arbete fungerar. Att förhålla sig kritisk till utbildningen är således rimligt. Samtidigt finns det en skillnad mellan att förhålla sig kritisk och att kritisera skolans verksamhet och personal. Att kritisera skolan är så klart var persons rättighet men det kan vara klokt att inte kritisera lärare och annan personal inför barnen. Relevant kritik bör framföras till skolan i syfte att lösa problemet man är kritisk till. Att inför sina barn kritisera skolans personal och verksamhet kan leda till att barnen får en alltför kritisk inställning till skolan. I värsta fall leder detta till att barnet (allt för mycket eller allt för tidigt) tappar intresset för skolarbete och respekten för skolan. Att gå i skolan är en av de bästa preventiva insatserna som finns. Det betyder att barn som går i skolan och gärna tycker att det är meningsfullt löper minskad risk för att hamna i olika slags svårigheter, exempelvis kriminalitet och missbruk.

Det är givetvis förståndigt att lyssna på barnen när de framför klagomål och kritik mot skolan. Det är trots allt barnen som har mest insyn i vad som händer. Mycket händer i skolan utan att lärarna får veta det. Genom att prata med lärarna, rektorn eller skolhälsans personal underlättar man deras arbete. Ibland har skolans personal dessutom ytterligare information om vad som har hänt och tillsammans kan föräldrar och lärare skapa en tydligare bild över ett missförhållande och samverka i att lösa problemet.

Skolans lärare, rektor och elevvårdspersonal är oftast tacksamma för synpunkter på verksamheten och tacksamma för att de får en chans att diskutera verksamheten med någon som företräder ett annat perspektiv – föräldraperspektivet. Även om lärarna inte håller med om föräldrarnas synpunkter så är de oftast tacksamma för att de får en chans att förklara varför de gör som de gör.

Forskning om barn och skola
Ytterligare ett skäl till att samarbeta med skolan är att det finns forskning som visar att föräldrar kan påverka sina barns skolprestationer och barnens beteende i skolan genom ökad samverkan med skolan. Två faktorer har visat sig påverka barnets uppförande och skolprestationer mer än andra faktorer. Den första faktorn är att föräldrar deltar i beslutsprocessen i skolan, exempelvis genom att engagera sig i föreningar som Hem och skola (www.hemoskola.se/) eller i lokala skolråd. Den andra faktorn är att föräldrar engagerar sig i det som kallas skolstöd. Det innebär att föräldrar hjälper till i skolan genom att delta i insamlingar till skolresor, hjälpa till vid sociala tillställningar (exempelvis utflykter eller föräldramöten) eller i klassrummet. För en förnämlig översikt över forskning på detta område, se länken http://www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/Battre-skolprestationer-med-okat-foraldra-inflytande/

 

Martin Karlberg