Föräldragrupper

Språkutveckling


Lyssna på din tonåring, råder specialisterna tonårsföräldern. ”Lyssna” – uppmärksamma och tolka också vad din baby uttrycker och intresserar sig för även om det inte sägs i ord. 

Noll till två år
Redan vid ca två månaders ålder börjar bebin ljuda gurglande. Vid sju-åtta månaders ålder övergår ljudandet i det mer ”pratlika” stavelsejollret, då barnet upprepar långa ramsor av vokaler och konsonanter. Runt året brukar de första orden dyka upp och i tvåårsåldern börjar pratet komma igång på allvar. Nu kan barnet sätta ihop två ord till en mening Maja spika. Pappa sko. Barnet pratar om det som händer här och nu. 

Vad kan du göra för att stimulera utvecklingen?
Sånger, rim och ramsor –   gärna med rörelser till – är spännande. Och intresse för böcker kan du väcka redan hos mycket små barn genom att låta som djuren på bilderna i enkla pekböcker. Tips kan du få på öppna förskolan och bibliotekets barnavdelning. Vid nio-tio månaders ålder vill ditt barn gärna själv peka på bilderna i pekboken när du frågar efter hunden, bussen, mössan. En del barn uppskattar redan i 1½-2-årsåldern att få titta och prata om bilderna i böcker med enkel handling. Och naturligtvis pratar och berättar du också om det barnet gör och intresserar sig för.

Treåringen
De flesta treåringar pratar mycket och kan berätta om sådant som de har varit med om. Men treåringen inser inte att den som inte har varit med inte kan förstå. Därför är det bra om du berättar för dagmamman eller förskolläraren om det barnet kan tänkas vilja prata om. Då kan hon också ställa frågor och locka barnet att berätta. Nästan alla treåringar pratar i meningar med minst tre ord. De flesta pratar i betydligt längre meningar även om en del småord hoppas över och ordföljden inte alltid blir rätt. För den som känner barnet är treåringen fullt begriplig även om uttalet ofta är långt ifrån färdigt.

Språkutvecklingen är nära kopplad till barnets lek. Treåringar vill gärna vara med andra barn, men kan ännu inte riktigt leka med varandra. Tillsammans med en vuxen kan leken utvecklas från enkla låtsashandlingar till korta sammanhållna episoder. 

Vad kan du göra för att stimulera utvecklingen?
Det är i samtalet som språket växer. Så lyssna på ditt barns frågor, funderingar och kommentarer. Och när ni läser tillsammans – prata om bilderna och handlingen i boken. Knyt an till barnets egna erfarenheter och ställ frågor som barnet får fundera kring (inte bara ja-och-nej-frågor), Kommer du ihåg … Vad tror du … eller Hur gjorde hon …. Svaret kan dröja, så ha tålamod.
Att lösa problem tillsammans är både roligt och utvecklande – sortera föremål eller bilder i kategorier, leta efter saker som har en viss form eller färg etc.

När bör man söka hjälp?
Du kan nästan alltid ta det med ro  även om ditt barn inte ”pratar rent”, dvs har en del uttalsfel. Det rättar till sig så småningom. Det gör heller inget om ditt barn tappar ”småorden” i meningarna och om ordföljden inte alltid blir riktig. Undvik att tillrättavisa, men försök att i ditt svar återge det barnet har sagt med ett riktigt uttal och i en hel mening.  
Ta kontakt med en logoped om ditt barn:
- inte pratar i meningar med minst tre ord
- brukar utelämna första ljudet i ord och säger omma istället för blomma och åm för kom
- uttalar orden så att språkljuden ”färgar av sig” på varandra kanin blir nanin och nalle blir nanne

I treårsåldern har många en period då de tar om hela eller delar av ord  – särskilt vid iver. Det är inte stamning, men om du känner dig orolig och om någon i nära släkten stammar då bör du prata med en logoped. 

Fyraåringen
Eftersom både uttal och grammatik nu är så gott som korrekt och fyraåringen dessutom inser att man måste berätta lite mer för den som inte har varit med, så blir berättandet mer begripligt även för utomstående. Sitt ordförråd har fyraåringen börjat ordna i kategorier (hund, ko, lejon = djur/ mössa, strumpor, vante = …). Vilka ord som ingår i ordförrådet avgörs förstås av barnets erfarenhet. Flerspråkiga barn kan ofta vissa ord bara på sitt hemspråk och andra ord bara på sitt förskolespråk. Men, det totala ordförrådet är inte mindre än det enspråkiga barnets.

Fyraåringen leker tillsammans med andra barn, gärna i olika rollekar. De förhandlar om vad som ska göras och vem som ska spela vilken roll genom att prata i dåtid: Då sa vi att mamman gick till jobbet. Vi sa att du var pappan som…


Vad kan du göra för att stimulera utvecklingen?
Nu kan du läsa böcker med mer text och längre meningar. Men fortfarande är det ”pratläsning” och avbrott för samtal som gäller. Kanske vill barnet ”läsa” för dig. Det är en bra berättarövning.

Lyssna på vad ditt barn säger inte hur det sägs. Men det är bra om du försöker använda det ord eller den mening som barnet har sagt fel när du svarar till exempel Jaha, gav du böckerna till … om barnet har sagt Jag gedde bokarna… Då får barnet både höra det rätta och chans att protestera om du har missuppfattat.

När bör man söka hjälp?
Kontakta logoped om din fyraåring:
- fortfarande har ett ”barnsligt” uttal där k-, g- och ng-ljuden ersätts med /t/, /d/, /n/ (tatt och dunna för katt och gunga).
- fortfarande tappar ”småorden” Jag gunga gungan och har fel ordföljd Nu jag kan.
- stammar. 

Fem- och sexåringen
Bortsett från att en del barn fortfarande kan ha svårt för r-, sje- och tje-ljuden och konsonantkombinationer med /s/ och /r/ (sko, bra…) så har de flesta 5½-åringar både ett riktigt uttal och riktiga meningar. Ordförrådet är stort och fortsätter, liksom språkförståelsen, att växa. Nu pratar barnet inte bara om det som har hänt utan också om det som ska hända.

Många femåringar orkar lyssna på lite längre texter – utan avbrott för prat. Intresset för bokstäver börjar vakna och många både låtsasläser och låtsasskriver. Förutom att känna igen sitt namn och kanske också skriva det, så kan en del barn även ”läsa” andra ordbilder till exempel mjölk – men bara om det står på mjölkpaketet(!). 

Vad kan du göra för att stimulera utvecklingen?
Lek med ord tillsammans – rimma, lyssna på ord som börjar på samma ljud, kom på motsatsord (lång-kort) och bilda sammansatta ord (last+bil). Nu kan du också börja läsa kapitelböcker. Högläsningen gör barnet bekant med skriftspråket som ju skiljer sig från talspråket. Samtalet kring boken är fortfarande viktigt, men nu passar det bättre att prata efteråt. Eller – att inför läsning av nästa kapitel – tillsammans minnas vad som hänt.

När bör man söka hjälp?
Kontakta logoped om ditt barn:
- säger /t/ istället för /s/ (sol blir tol)
- fortfarande inte berättar begripligt eller gör många grammatiska fel. En sexåring som säger /j/ eller /l/ istället för /r/ behöver också hjälp inför skolstart och läsinlärning.

Sju- till nioåringar
Språkförståelsen och ordförrådet fortsätter att utvecklas. Framför allt växer ordförrådet snabbt under de första skolåren. Sjuåringen lär sig  att ”knäcka koden”, och kan därmed så småningom ljuda ihop till exempel ordet mjölk även om det inte står på mjölkpaketet.

Vad kan du göra för att stimulera utvecklingen?
Lyssna på ditt barns tankar och funderingar. Undvik rätt- och feltänkande. Försök istället resonera om saken och ting. Det ger självförtroende och en god grund att bygga vidare på. Fortsätt att läsa högt även sedan barnet har lärt sig läsa. Tänk på att ditt barn förstår mycket mer avancerade texter än det själv klarar av. Fortsätt också att prata om det ni läst, sett och upplevt.

När bör man söka hjälp?
Om ditt barn stammar eller fortfarande har svårt att berätta, förklara och redogöra för saker, bör du först helst tala med barnets lärare. Logopeden kan erbjuda stöd och hjälp både till dig och ditt barn. Det samma gäller om läs- och skrivinlärningen går trögt. Utredningar av skolbarn görs alltid i samråd med skola och föräldrar, men nu krävs det remiss från skolhälsovården.

 

Monica Westerlund
Docent, leg.logoped [verksam vid Barnhälsovårdens centrala enhet i Uppsala 1978-2008

 

Vill du läsa mer?

Barn i början – språkutveckling i förskoleåldern. Natur & Kultur 2009.

Språk och tal – stimulans och tidig identifiering av avvikelser. (kapitel) i Magnusson, Blennow, Hagelin & Sundelin. Barnhälsovård – att främja barns hälsa. Liber 2009.

ABC-droppar för din baby/ från nio månader till två år/ för din två- och treåring/ för din fyraåring/ för din femåring. (fem broschyrer, medförf. Solveig Hedenström) BTJ förlag. Broschyrern delas ut till fld. vid s.k. nyckelåldrar på BVC på flera ställen i landet

Ett barn – flera språk (broschyren finns nu även översatt till arabiska, engelska, farsi, persiska, kurmadji, somaliska, sorani och thai) laddas ner via http://www.bibli.se/ett-barn

Broschyrer om språkutveckling (för föräldrar med barn 0-1, 1-2, 2-3 och 3-4 år) finns i flera olika språk och kan laddas ned via http://www.cplol.eu/eng/public/leaflets.html